Mormor!

Jag höll på att explodera i morse när läkaren kom in för att berätta att besöksförbudet har hävts. (Som om någon läst gårdagens blogginlägg!) Explodera av lycka såklart. Hade jag inte haft en bebis på bröstkorgen hade jag studsat ur sängen och sprungit fyra varv runt huset. Istället skickade jag sms till mamma, ja mormor alltså, och frågade om och när hon skulle komma. Ingen har längtat så mycket efter att få träffa Charlie som min mor och äntligen var det dags. 

På förmiddagen fick vi en snabbkurs i lungräddning för spädbarn. Inte raketforskning direkt men ändå en nödvändighet och framförallt en trygghet. Kan tänka mig att gå en fördjupande variant så småningom. Kursen i lungräddning betyder frihet. Vi får alltså ta med Charlie ut på promenad om vi vill. (Läs vågar...)

Det var en fantastisk skön känsla när mamma kom. Att äntligen få presentera min skatt. Och mamma kanske är lite partisk, men hon höll med mig att Charlie är den finaste bebis som världen någonsin skådat. 
Vi har bara gosat och myst hela dagen. Rasmus passade på att åka hem och ta igen lite sömn när jag ändå fick lite uppbackning. 

Och jag vet att ni vill komma. Allihopa. För att ni bryr er och har massor av kärlek till oss. Det är fantastiskt. Men Charlie är fortfarande en plutt och behöver ta det lugnt. Och jag, jag är fortfarande skör och behöver också ta det lugnt. Men förhoppningsvis kan vi träffa er hemma om ett par veckor. 

Hoppas ni har en skön Valborg! 

/S