Ju längre tid vi är på sjukhuset, desto mer märker vi hur mycket som är bäng och dumt. Det är mycket som är av "hälsoskäl" men som helt uppenbart är av ekonomiska snålskäl och det hade jag accepterat om man inte försökt mörka det för oss. Informationen är knapp eller tvetydig och ju mer Charlie slussas in på rummet desto mer faller vi mellan stolarna. Frustrationen att behöva jaga personalen gör att det bara känns värre att vara här. Dom är jättesnälla och duktiga på sitt jobb men föräldravården är rätt bristfällig. Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt med kommunikation. Just nu vet jag inte hur vi ska stå ut om jag ska vara ärlig. Det är många veckor kvar.
Charlie är ljuset i mörkret, hon är fortfarande pigg och glad. Tre veckor idag (32+0) och blir finare för varje dag som går. 2103 gram och 46cm lång.
/S
skriven
Kämpa Fia. Du har en oslipad diamant i din famn och som är värd alla problem som finns att kämpa emot. Du är en fantastisk mamma som redan visat hur mycket kärlek du har att ge Charlie. Dessa veckor kommer att gå fortare en du anar. Snart är ni hemma och ni gör som ni själva vill. Massa kärlek till er alla tre ❤️❤️❤️